Janna nas

vemod?

Vilket härj att fixa frukost, klä sig och allt annat på toan imorse.
ville lixom inte vara i kök och vardagsrum efter timmy gått.
Inte vara i närheten av dom utlagda musfällorna.

När vi kom hem idag var jag väldigt spänd på om det fastnat någon eller
om någon blivit klämd..vi köpte ju två riktiga musfällor igår som vi la ut.
Och nu är jag så himla glad över det som hade hänt.
I båda musfällor hade lillen varit framme och plockat ostbitarna men lyckats undankomma
den hemska klämman som hade tagit hans liv. på direkten.
Minns ni ostbitarna av tejp? Mm.. Vi la ut tejpen i en liten kartong som vi la ner
med ostbitar i. Där hade musen kilat in, och fastnat. inte blivit av med livet utan bara fastnat.
Så liten han var, hörde jag. han pep. jag vågade bara kika på fem meters håll
men jag hörde det lilla pipet från lillkillen. Han levde.

Så timpa gick ut i skogen med honom och släppte honom lös. osten hade han käkat så han
var förhoppningsvis ganska mätt, dock hade han tappad lite päls på rumpan när han
fastnat i tejpen men han hade ju fått tak över huvudet, fått mat och blev utsläppt igen
. Blev lite vemodig när han lämnat oss.

- Timmy, jag gillar lillkillen, om han kommer tillbaka ska jag inte vara rädd.
Vad tror du han heter, Birger?
- Birger... hm.. Roland?
- Jag saknar Roland.