Janna nas

bloggade för ett litet tag sen om den oövervinnerliga känslan av Fredag.
jag hittade den idag.
på mitt jobb är det "upp till dig själv" hur mycket du vill tjäna.
det går lixom att vara riktigt lat om man vill.
Idag visste jag att det var fredag, bara det, som sagt...
hela veckan har jag haft flyt, varit grym eller haft bra med tur.
känt att det kan bli riktigt fina pengar, hade dock lite cash att kamma in idag
för att komma upp i denna veckans mål. det var fortfarande fredag vid lunch
när jag, redan då, hade kommit över veckomålet. (för det e glassiiiigt?)
DET är en bra känsla. du vet att det är fredag och du har ledigheten framför dig,
plus nu, lönen är kommen, mera pengar från förra veckans jobb kom idag och
sen har du föräkrat ännu bättre till nästa fredag. Fortfarande fredag när du kommit på det.
Ah, det e fan fantastiskt, ibland!
Inte nog med det hade vi på oss våra groteska koftor som vi handlade på tjejrabatten på tjejkvällen i
trelleborg igår. vem gick Danny egentligen hem till sen? (nej justja, han tog flyget hem till sin flickvän janna)

Nu e fan frågan. fredag. idol startar snart. ska jag inte bara skita i det
just denhär fredan , dra iväg till Bäret med flera och dricka lite välförtjänt bärs!?
Så rebelliskt, lämna soffan och idol bara sådär...
eller så mjukstartar jag med en cider framför idol och
så drar jag ut i natten sen.

 
tacka fan vet ja när Daniel Lindström var med och blåste
oss rakt av stolen. Letar fortfarande vid SevenEleven!?

tiden går alldeles förfärligt fort.....
känns som jag precis diskat upp efter festen och fått av mig öränget,
nu är det redan onsdag och två dagar till helg. hujedamig!
imorgon,torsdag efter jobbet ska vi brudar iväg.
iväg till Trelleborg på "tjejkväll" . Har väldigt stora förväntningar.
Evenemanget som håller till på en galleria innehåller modevisning, tilltugg, extrapriser, 
bubbel och sist men inte minst uppträdande av Danny.
Fan va kul det är att vara tjej ibland. bubbel och shopping på samma gång?
jag menar det kan ju inte bli mer än succé . heh.

känner att det är dags för mat nu, mat....mat..
jag måste ringa och höra läget med kära mor!

Igår var här lite fest. fantastiskt att lämna krogen. man lixom tröttna på att vara på samma
ställe hela våren och sommaren. Är det utgång så e det tamigtusan malmö som gäller.
Singstar är verkligen något som kan pågå i oändlighetens namn. efter några öl kan du
sjunga vad som helst, och gärna samma låt fyra gånger om :) lika trevligt var gång.
Öl, ja, har bytt bort mitt vin nu. för evigt. Kunde förut inte alls förstå varför jag helt plötsligt
börjat bli så bakis, när jag aldrig förut haft det problemet! Jag kom också på att sen jag
flyttat från småland har det varit vinflaska efter vinflaska. därav baksmälla efter baksmälla.
det är slut nu. druckit öl nu några gånger. nästan oförskämt så bra jag mår. klagar då inte.

Något som går mig på nerverna idag är ett förbaskat örhänge!
(Mitt favorit örhänge, mammas gamla röda runda från 70-talet.)
Hade dom på mig igår, men den ena "pluppen" fattades så jag tog
från ett annat örhänge, och det gick ju bra, det passade och det satt hela kvällen.
JO TACK det satt. sitter än ! får inte av det! igår när gästerna gått så stod jag minst en kvart
och försöke få av det, men det sitter lixom fast, så fast som inget annat tidigare gjort.
Timpa hade gått och lagt sig så där kunde jag inte be om hjälp och idag har han
varit iväg och tjänat pengar och jag har kämpat ensam. sax, nål, tång, allt för att försöka
böja upp "pluppen" - men helvete heller, är också lite rädd att böja upp eller klippa av mitt stackars
lilla oskyldiga förbannade öra!
....dethär får mig osökt att tänka på dendär dagen i gymnasiet när jag fastna i min stövel
då dragkedjan fastnat och mamma skulle komma hem först halv tio på kvällen.
efter några timmar gav jag upp och tog på mig den andra stöveln för att inte ha två
olika långa ben. det var bara att gilla läget och passa på att gå ut och promenera, i timmar.
Denhär gången kan jag ju stanna hemma och det tänker jag göra, för snart komma kärestan
hem och då jäklar ska vi få loss örhänget, men försiktigt!
Det får ju inte gå sönder. det är favoriterna och de går inte att ersätta dom riktigt heller.
Ska nog inte vara omöjligt.

    
känner ni igen henne?

Jamen visst e det hon! Hon som brukar vara på singstar omslagen, helt rätt!
Hon e ju riktigt fräck och poppis, värsta bruden, slår vad om att hon kan få av sina örhängen
precis när hon vill också !

Det var någång i åttan eller nian.. jag hade en väldigt.. jobbig period i mitt liv under ett tag.
Jag var rädd ( still going strong......) men inte för mörkret
psykopater eller pengaautomater, inte mer än vanligt.
Vi studerade andra världskriget i skolan och på min fria tid läste
jag Anne Franks Dagbok.
men.. hennes dagbok var inte en såndär upphittad full av hemligt skvaller
(ja, och gud förbjude den som läser andras dagböcker förresten).
Jag blev så sjukt insatt i den, jag blev som besatt.
Nu till rädslan i historien, jag blev rädd., ja. jag blev rädd - för självaste Hitler himself !
Jag vågade inte gå hem till johanna , eller jo, jag vågade gå hem till henne
på kvällarna, men jag sprang. fort ,fort förbi träden, mörka platserna, Han kunde ju stå där.
När jag kom hem anfådd, lite mer än vanligt kastade jag mig ner för att få läsa
vidare, läsa om honom och ifall han skulle hitta mig, nej ..! henne!
Hur får man hjälp? hur vågar en fjortis medge att man är rädd för
någon som dog för länge sen,
när det man "borde" göra är att dricka häxblandning.
(jag fixade den biten också, jag ska inte ljuga, sorry
mor & far, om det känns bättre så smakade det ett helvete)

Nu är jag lite äldre, en ny tid, bytt till antingen vin eller öl - skulle lixom aldrig blanda ihop det nu !
Jag är inte rädd för honom längre. Jag tror mig inte se honom när en gammal plastpåse
fladdrar till bland träden.
Du tog mig aldrig, det ska jag skriva i min dagbok ikväll,
ifall att nån skulle hitta den
(och gud förbjude - läser den!) .

Matilda kom ner till skåne,
trots lite frånvaro och småsjukhet från jobbet i fredags var det bara
att peppa till och festa loss. man orkar lixom med det när man inte träffats på
så länge. förkrök hos bärry i hans nya lya i malmö och sen vidare till skeppsbron.
omtalade skeppsbron.
fine, jag hade skitkul och många vänner samlade. men
en händelse( eller snarare två, faktiskt) fick mig att tappa peppet lite grann.
Janni gick ut från skeppsbron för att skaffa sig stämpel på annat ställe och plocka ut pengar.
Det var ju inget snack om att hon inte skulle komma in igen,. inga problem!
Per lämnade också klubben några minuter. men att komma in igen var visst inte på tal.
även att det inte var en kotte i kö och trots att han hade stämpel.
Det här måste jag (janna den ultimata jämställdspolisen?) fixa, tänkte jag.
Så jag bad Per stå bakom vakten medan jag talade med honom.
(med vakten som nekat Per att komma in.)
- " min vän, hon gick iväg för att ta ut lite pengar, ville bara kolla ännu en gång att det
är okej att hon kommer in igen som ni lovat henne?"
- "ja, jo fast det beror ju på hur kön ser ut"
- "jo visst det förstår jag, men om hon kommer nu så är det lungt, jag menar, det är ingen i kö?"
- " ja, jo det går att fixa"
- " vad bra, för min andra vän som också gick ut kommer här, då tar jag med honom in"

tack ska du ha och en sur min till mig, det kan jag ta, bara du lärde dig en läxa, din icke-polis.
Vad var det om? neka inträde till killen som har precis samma rätt att komma in som tjejen?
glöm det. det går jag inte med på.
Det andra scenariot var mycket mindre trevligt.
två killar blev utslänga, orsak : oklart, bråk, skulle jag gissa.
Men här räckte det inte med att visa dom foten och inte låta dom komma in igen, lixom.
Nej Nej, här tog två vakter med sig dom, över bron, bakom en parkering tvåhundra meter
från uteserveringen där vi satt. Där bakom alla bilar - fullkomligt misshandlade dom dehär
killarna, som dom bara hade kunnat avvisa från klubben.
armbågar och kroppar som visade att de sparkade på dessa killar som låg ner.
slag efter slag, de låg ner efter första, men dom valde att fortsätta tjugo sparkar och slag till..
just for fun? bara för att dom "får"?
Vakterna kom tillbaka över bron. Fullkomligt nöjda över hur dom löst situationen, som det kunde tydas.
Medan där borta, bakom bilarna, där tog det flera minuter innan man såg någon resa på sig igen.

Vad har man för rättighet som dörrvakt på en nattklubb..
Är det okej att avvisa, misshandla och förnedra bara för att man är vakt på en klubb
och säkert egentligen en misslyckad polis, i drömmarnas land?

Fan heller, inte så länge jag lever och går ut.
Jag är ett gammalt fotbollsproffs, har har en sjujäkla högerfot,
våga inte avvisa eller dissa
mina perfekta vänner,
då jäklar vankas det kung-fu-fighting med jän the brud!


puss och kram ;)